Frida Metso, leg.psykolog

     

    Flyktingkompetens

    genom föreläsningar och utbildning

    De allra flesta som tvingas lämna sitt hem i flykt undan krig och tortyr klarar av att starta om på nytt. De flesta, men inte alla. Traumatiska händelser sätter spår: plågsamma minnen, sorg och tillitssvårigheter som är lätta att förstå, psykisk sjukdom som är svårare att hantera. Att arbetsgivare, lärare, myndigheter, familj och vänner vet vad som händer hos den som traumatiserats ger en bättre chans till tillfrisknande och integration.
    Om mig. De senaste fem åren har jag arbetat på Röda Korsets Center för torterade flyktingar, en psykiatrisk specialistmottagning för traumatiserade flyktingar. Nu har jag valt att ta en paus från det kliniska arbetet för att svara på ett utbildningsbehov bortom psykiatrin: alla ni som möter flyktingar, långt innan de söker specialistvård. Ni är avgörande för om de kommer hitta ett hem i Sverige.​
     

    Traumatisering:

    Om psykiska konsekvenser av krig, förföljelse och tortyr

    Basföreläsning med syfte att orientera publiken i grundläggande frågor:

    - Vad händer i hjärnan när vi traumatiseras?

    - Vem utvecklar psykisk ohälsa och varför?

    - Hur känner vi igen symptom på traumatisering och symptom på posttraumatisk stress (PTSD)?

    - Hur påverkar PTSD det vardagliga livet?

    - Vilka andra svårigheter och psykiska problem är vanliga efter traumatiska händelser?

    - Vad kan vi göra för att ge ett bra bemötande till traumatiserade?

    - Vad krävs för att genomföra bra möten och samarbeten med traumatiserade personer?

    - Vilka faktorer minskar risken för att en person ska utveckla PTSD och vilka hjälper tillfrisknande?

    - Vad kan jag göra, och när och var ska jag uppmuntra någon att söka professionell hjälp?

     

    Äldre traumatiserade

    Äldre traumatiserade flyktingar är ett av mina specialintressen. De är en försummad grupp som det är bråttom att hjälpa. 2018 gav jag ut en bok i ämnet och föreläser under samma titel: När kriget är allt du minns. Jag berör konsekvenserna av att inte få tillgång till behandling innan det naturliga åldrandet eller minnessjukdomar gör nyinlärning omöjlig. Traumaminnen är mer resistenta mot demens, och risken att utveckla demenssjukdom är dubbelt så hög för personer med posttraumatisk stress. Att inte upptäcka PTSD hos äldre innebär att personer riskerar att återuppleva sina traumaminnen om och om igen under ålderdomen. 

    Föreläsningen berör

    - Hur vi känner igen och särskiljer PTSD från exempelvis demenssjukdomar?

    - Hur skiljer sig PTSD-symptom bland äldre från PTSD bland yngre?

    - Hur bemöter vi personer som har utvecklat demenssjukdom och är traumatiserade?

     

    Om boken:
    Skärmavbild 2018-12-30 kl. 13.41.31.png
     

    Inlärning 

    Diagnosen posttraumatisk stress har ett huvudsymptom: påträngande minnen. De värsta minnesbilderna återkommer om och om igen och upplevs verkliga här och nu, som om personen är tillbaka i Bagdad eller Aleppo i en livshotande situation. Allt fokus riktas dit och personen är inte längre närvarande i mötet med dig. När koncentrationen väl brustit är det svårt att återgå till det som hände innan. Att inte kunna koncentrera sig innebär också att ha svårt att bilda nya minnen och nyinlärning blir svårt, för många omöjligt. 

    Föreläsningen berör

    - Hur känner jag igen symptom på traumatisering och symptom på posttraumatisk stress (PTSD)?

    - Vad sker vid en flashback?

    - Hur kan inlärning ske när koncentrationen splittras ofta?

    - Vilka andra symptom och omständigheter försvårar inlärningen för traumatiserade flyktingar?

    - Vad gör jag i klassrummet när en elev exempelvis får en panikattack eller flashback?

    - Vad kan jag göra, och när ska jag uppmuntra någon att söka professionell hjälp?

     

    Arbetsförmåga 

    Arbete och hälsa går hand i hand. Ett bra arbete ger god hälsa och hälsa är en förutsättning för att göra ett bra jobb. Förståelse för traumatiserade flyktingar, ibland med kroppsliga skador från krig och tortyr, minskar hinder för att de ska kunna jobba eller göra praktik. Många traumatiserade personer har en bibehållen eller hög arbetsförmåga och skulle må bra av att komma i arbete. 

    Föreläsningen berör

    - Hur känner jag igen symptom på traumatisering?

    - Vad behöver jag veta och ställa frågor om för att kunna ge ett bra bemötande?

    - Vanliga problem med arbetsmiljö, arbetsuppgifter mm.

    - Nyanländas speciella omständigheter: Krav och möjligheter i etableringsfasen

    - Så kan arbetsgivare och vårdgivare arbeta tillsammans: Goda exempel 

     

    Vad behöver du?

    Du letar efter mer kunskap för att kunna möta traumatiserade personer på bästa möjliga sätt. Genom att göra det skapar du förutsättningar för människor som tvingats lämna allt, ge upp sina tidigare drömmar om framtiden, som förlorat vänner och familj och som nu försöker hitta tillbaka till livet. Den drivkraften delar vi. 

    Under mina år som klinisk psykolog har jag brottats med många av de problem flyktingar möter i Sverige i kontakt med myndigheter, gällande splittrade familjer, kulturkrockar och olika sätt att hantera ohälsa. Mina patienter har visat mig många olika lösningar och har ofta uttryckt att de önskar att deras erfarenheter kom andra till nytta.

    Vilka svårigheter är det du och dina kollegor vill arbeta med? Jag hjälper gärna till.

     

    Stöd till frivilliga och civilsamhället 

    Vilka krav som ställs, vilket stöd som ges och om förståelse för livssituationen finns i omgivningen är avgörande för om en person ska hållas kvar i sina krigsminnen eller kunna tillfriskna. Till skillnad från många av mina andra föreläsningar riktar sig denna inte till personer som träffar flyktingar i sin yrkesroll utan till dem som valt att engagera sig frivilligt. 

    Föreläsningens berör

    - Hur vet jag att en person är traumatiserad?

    - Hur stärker vi friskfaktorer bäst?

    - Vad finns det för andra reaktioner på krig och tortyr?

    - När finns risk för sekundär traumatisering och empatitrötthet?

    - Vilka andra resurser finns i samhället som jag kan samarbeta med?

    - Hur stöttar jag bäst och vilka symptom betyder att en person ska hänvisas till vård?

    - Goda exempel på samarbete mellan civilsamhället och vårdpersonal.

    Unga vuxna

    Många barn har tvingats fly utan sina föräldrar. De flesta vet inte hur deras familj mår, men majoriteten har lämnat sin mamma med ett löfte på läpparna: När jag väl är i trygghet ska jag se till att ni andra kan komma efter. Få unga tillåter sig att fokusera på sitt eget liv och lever med en stor skuld över att ha överlevt men inte kunna hjälpa. Andra har haft tur att komma med en förälder men det innebär inte alltid att de får den hjälp de behöver, speciellt inte om föräldern själv mår dåligt.

    Föreläsningen berör 

    - Hur känner vi igen symptom på traumatisering hos unga?

    - Hur stöttar vi asylsökande ensamkommande barn i kommuner och i förhållande till Migrationsverket, i en situation som präglas av osäkerhet och maktlöshet?

    - Hur skiljer sig yngres PTSD-symptom från vuxnas?

    - Hur går skolan för traumatiserade elever?

    - Får barn som kommit med sin familj den hjälp de behöver?

    - Vad innebär andragenerationstraumatisering?

    - Vad händer när en förälder återförenas med ett barn som flytt på egen hand?

     

    Tortyrens konsekvenser

    I Sverige talar vi mycket lite om tortyr trots att brottet är en brutal verklighet för många av dem som flytt hit. Vi är ovana vid att dokumentera tortyrskador, hjälpa människor använda sina rättigheter och förstå de psykologiska konsekvenserna av det en av mina tidigare kollegor kallar "mordförsök på tilliten". Torterarens syfte är att skadorna ska följa överlevaren hela hennes liv. Hur hindrar vi det? Föreläsningen riktar sig bland annat till personal som bedömer trovärdighet i asylsökandes berättelser (som påverkas av tortyr, tillitsskadan och trauma) samt vårdpersonal som inte fått utbildning i att känna igen skador, ärr, smärta och och funktionsnedsättningar till följd av tortyr.

    Föreläsningen berör 

    - Vad är tortyr?

    - Vanliga kroppsliga skador efter tortyr

    - Hur känner jag igen symptom på traumatisering?

    - Tortyrskadades speciella rättigheter och hur det är relevant för ditt arbete

    - Hur frågar jag om tortyr?

    - Hur påverkar traumatisering en persons förmåga att berätta vad hon varit med om eller behöver hjälp med?

    - Vanliga missförstånd i mötet med torterade

     
     

    Kontakt

    Anpassat för dig

    Föreläsningarna anpassas till publikens arbetsuppgifter och erfarenhet av att arbeta med traumatiserade flyktingar. Här visas mina vanligaste förfrågningar. Om du har andra önskemål inom min kompetens levererar jag gärna det.

    Mer än inspiration

    Är det en enstaka kunskapsföreläsning ni söker, eller önskar ni mer? Jag tror att kompetens utvecklas bättre med uppföljning: återkoppling via fördjupningsutbildningar, telefonstöd eller uppföljningsmöten.

    Mobil

    0707-597272